Annie Wilhelmsson

Och alla känslor slog och sprängde
Hela vardagen full med hål
I en tid då inget hände
I en stad som alltid sov
Men älskling, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små

Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö'


Dödstrött, har sovit för mycket men ska passa på att sova lite till.
Är helt slut i kroppen från igår, men det är det värt.

Nu är det bara två dagars praktik kvar och sen är det lov, så kan nästan säga att det är lov nu för praktiken är ändå bara rolig. Inga planer alls för lovet förutom en kväll då jag ska träffa några kompisar och spela memory och så ska jag klippa mig också. Så jäkla skönt att bara vara i en vecka, och plugga matte.